**GRATTIS**

Några av Dusko’s hundarna har under året varit ute och presterat fina resultat.

Nora (Dusko’s Belle Of The Ball) numer 8 år gammal har visat att takterna fortfarande sitter i.

Nora & matte Annica har tävlat i lydnadsklass 2 och där blev det ett 1pris 🙂

Och inte nog med det så blev dom även klubbmästare i lydnad 🙂

12072749_967486193308714_483877832222221271_n

 

 

 

Alice (Dusko’s Dream Is A Twilight Saga) har lyckats ta 2 cert på utställning och även blivit BIM 🙂

Och i Våras så blev hon också mamma för första gången till ett gäng fina små skägg 🙂

Alice & brorsan Zorro.

12036582_963809407009726_1483236217616037246_n

 

Zorro (Dusko’s Deeply Impressive)

Zorro & matte Irja har tävlat lägre klass sök och blivit uppflyttade 🙂

Dom har även varit på utställning och där plockade dom 3 cert på raken som innebar att Zorro blev svensk utställnings champion  🙂

Utöver det blev det även 1 BIM och 2 BIR 🙂

zorro champion

 

 

 

 

 

 

Annonser
Published in: on 21 oktober 2015 at 13:43  Kommentera  

Höst!

Ja helt plötsligt från att det senast var Vår när jag skrev är det nu höst.

Stormvindar piskar och regn o löv far runt ute.

Sommarens väder blev inte alls vad jag hoppades på.

Men under sommaren har det varit en del givande saker också.

Jag har varit på riesenlägret, hälsat på och umgåtts med goa vänner runt om i landet. Varit på utställningar med goda resultat.

Störst var när Zookie blev BIR på ras specialen i Kopparbo och Zoja blev 2abästa tik där 🙂

Vädret var verkligen blött 😉

DSC_0128

 

Även lyckats fått min MC besiktad och uttagen i Augusti och hunnit med några turer för första gg på många år.

Sen har det tyvärr också varit en del jobbiga händelser/situationer som gör att man ibland tänker o känner att man bara vill lägga ner precis allt.

Svårt ibland att få övervikt åt den positiva sidan.

Årets Riesenlägret annars blev lika trevligt som alltid och veckan där gick som vanligt alldeles för fort.

På riesenlägret hade jag så dålig mottagning på min  telefon att jag kunde inte vare sig ringa, skicka sms eller ännu mindre koppla upp mig på nätet och jag säger….jösses vad skönt det var.

DSC_0008DSC_0041

Fina Rosa har tyvärr haft en tuff sommar med sin sjukdom.Att hela tiden ha vetenskapen om att det kommer en dag då det inte går längre är tungt att ta in.

20150906_190612-1

I Augusti blev äntligen vårt besök hos Maria o Lennart på deras sommar ställe genomförbart.

Och vilket underbart ställe.

Den gamla charmiga stugan som ligger för sig själv långt från annan beboelighet.

Ingen el utan här var det öppenbrasa och stearinljus som gällde.

Det var som att backa långt tillbaka i tiden.

Att sen bara följa stigen från huset ner igenom skogen för att sen komma fram till ensliga klippor o bad var helt fantastiskt.

Och just denna helg hade vi verkligen vädrets makter på vår sida.

DSC_0016

DSC_0022

DSC_0032

För andra året i rad så följde jag åter med Karin & Andreas på utomhus teatern (Nolby) utanför Karlskoga.

Verkligen en annorlunda känsla att sitta utomhus så nära skådespelet,man blir liksom en del av alltihopa.

Detta kommer jag definitivt åka på även nästa år igen.

20150813_222050

En bra sak med hösten när det inte stormar runt öronen är när fälten blir  tröskade och oändliga vidder breder ut sig för hundarna att springa på 🙂

DSC_0002DSC_0005

Och annars när vädret är för höst ruskigt får vi göra som Dalton…stanna inne och kolla på TV 🙂

DSC_0001

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Published in: on 17 september 2015 at 13:30  Kommentera  

Min Frasse ♥

Jag har under flera veckor tänkt sätta mig ner o skriva några rader i bloggen men jag vet av erfarenhet att när jag börjar skriva kommer känslorna till ytan och tårarna kommer göra det svårt att se skärmen.

DSC_0030

 

Även om man vet att döden kommer för alla och framförallt när man blir gammal, så blir inte chocken o smärtan mindre på något sätt när det sker.

Den 1 maj skulle min älskade Frasse ha fyllt 31 år ♥

Men ödet ville annorlunda.

Den 8 April blev han inom några timmar svårt sjuk och inget fanns för veterinären att göra när hon kom senare på kvällen än att låta honom få somna in.

Hela tiden i väntan på veterinären så var jag vid Frasses sida ♥

20150408_163913

Det blev en lång dag och många känslor som for inom mig.

Jag talade med honom, strök honom över mulen och andades in hans doft.

Berättade hur mycket han betyder för mig och att min kärlek till honom var odödlig ♥

Någonstans djupt inom mig visste jag att detta var vår sista stund tillsammans här på jorden.

25 år har han varit en del och mening av mitt liv och jag har för honom varit den enda människa han någonsin litat på.

Sista stunden ute på gården med hans huvud i min famn var så fruktansvärd.

När han drog sitt sista andetag blev allt tyst och tomt runt mig.

Rosas hjärtskärande skrik från stallet i samma stund som Frasse dog skar inom mig då jag insåg att även hon förstod att han lämnat oss.

DSC_0011

 

Natten som kom var så overklig och när jag går ut tidigt på morgonen väntar jag mig att han ska möta mig och gnägga uppfodrande efter hö.

Sorgen fick aldrig chansen att svepa sig över mig.

 Istället för mig blev det Rosa som hamnade i svår chock och sorg.

Hon gick in i en apatisk bubbla dit ingen nådde henne.

Jag hittade henne liggande bredvid platsen där Frasse kvällen innan somnat in.

Rosa var verkligen illa ute och jag insåg att jag skulle förlora henne med om hon inte hittade vägen tillbaka till livet.

En djur kommunikatör tog kontakt med Rosa kvällen efter Frasses bortgång och det var med gråt i rösten hon berättade Rosas tankar för mig.

Och det bekräftade bara den känslan jag redan fått till mig från Rosa.

En tanke slog mig då om en svår period i mitt eget liv.

Och jag insåg att Rosa befann sig där jag en gång själv befunnit mig.

I ett bottenlöst svart hål där man kände att enda utvägen var döden, då själva livet var för smärtsamt och svårt att orka befinna sig i.

Och jag tänkte inte se på utan att kämpa för henne.

Så under ett par dagar tillbringade jag nästan all tid tillsammans med Rosa.

Pratade med henne, strök på henne, kramade henne hårt hårt och bara fanns vid hennes sida.

Och plötsligt en morgon såg jag att hennes blick mötte min och hon gnäggade lågt……

Då förstod jag att hon hittat sin väg tillbaka ut ur sitt mörker ♥

Efter flera dagar av matvägran så började hon nu också äta.

Både Rosa och jag har våra stunder då sorgen o saknaden gör sig mer påmind men vi är inte ensamma i vår sorg, vi delar den med varandra ♥♥

 

Frasse,jag,Rosa,Zookie o Zoja midsommarafton 2014 ♥

DSC_0006

 

 

 

 

 

Published in: on 02 maj 2015 at 20:13  Kommentera  

Äntligen!

Äntligen är vi på väg mot Våren 🙂

Mars månad känns lite som den segaste då det hinner bli så många bakslag i vädret men ändå så känns det så skönt att det går mot varmare o ljusare dagar.

Här avslutade vi Februari månads sista dag med att åka på utställning.

Jag & Zookie, Irja & Zorro tillbringade en lång dag i ridhuset där utställningen gick av stapeln.

Zorro blev Bim o Zookie Bir o BIG 1 🙂

20150228_161131_1

Här har Zoja börjat löpa så Dalton har nu inför höglöpet fått följa med husse på jobb ända ner till Tomelilla i Skåne.

Där nere har Våren kommit betydligt längre mot här 🙂

Och på tal om löp så har jag planer ..en så länge bara planer då det är mycket som skall fungera runtomkring för att det ska bli genomförbart.

Men planera kan man och ska man ändå göra.

Och mina planer är att det kanske ändå är dags snart för en kull här igen då det nu var 5 år sedan.

 

Zookie 8 veckor ♥

Riezors Ice

 

Zookie har just dom mentala egenskaper jag anser är så viktiga hos en avels tik.

Hon är ur en kull på 12 valpar där alla 12 är höft/armbågsleds röntgade utan anmärkning vilket är ett fantastiskt resultat för en så stor kull 🙂

Zookies MH på film.

Tror hon kommer bli en super mamma 🙂

Det är en unik avelskombination jag planerar så därav kommer den bara genomföras när allt känns 100% rätt för en kull igen.

pizap.com14249526244971

Men detta är först till hösten/vintern och nu ser vi fram emot en härlig Vår och förhoppningsvis en lika underbar sommar som förra året.

**********************************************************************************************************

 

Även detta år är mina planer på att jag skall få ordning på min motorcykel så att jag kan ta mig lite åkturer när vackra ljumna sommar kvällar inbjuder till det 🙂

 

Håller på att få hjälp att fixa bromsarna som inte funkat och det är ju ett måste.

Jag kan som igår fortfarande komma ihåg när jag som nybliven MC ägare och med nytaget Mc kort skulle ta en tur på min nyinköpta Kawasaki GPX -600.

Lars hade sin Kawasaki ZZR-1100 och med lillebror Jens bakpå Lars mc begav vi oss ut på en tur.

Nått ordentligt skinnställ hade jag inte men var rejält klädd då årstiden inte var varm.

Lars som var betydligt mer erfaren på att köra drog på lite väl fort emellanåt och jag skulle inte vara sämre utan försökte hänga på med min lilla betydlig segare MC.

Det var på en liten väg utanför Arboga det hände.

En raksträcka där vi gasade på och Lars gjorde en omkörning av en bil.

Jag växlade ner och gasar min mc accelererar när jag gör omkörningen av bilen……och så lika hastigt som min fart på en bra bit över 100 km/h så dyker en mycket skarp kurva upp.

En kurva som vi fick veta senare redan lett till många trafik olyckor.

Min bristande kör erfarenhet gjorde att jag istället för att försöka lägga ner cykeln och ta kurvan, så panikbromsade jag vilket resulterade i ett låst hjul.

Cykeln började wobbla kraftigt över vägen  och det var med nöd o näppe jag höll mig kvar på den.

Färden fortsatte sen i rasande fart av vägen och ner i diket.

Jag minns som i slowmotion hur diket närmar sig och när jag far av cykeln som en projektil farande fram i diket.  

Jag känner hur dikets grus river runt mig och dånet från gruset som skrapar hjälmen och huvudet som far okontrollerat åt alla håll  medans jag far fram genom diket innan vad som känns som en evighet då det tillslut blir helt stilla o mörkt för en stund.

Jag hör en kvinna (passageraren i bilen vi kört om) skrika rör dig inte när hon ser att jag lever.

 

Hon var först lite barsk o skäller på mig av oro då hon och hennes man som blev vittne till min olycka var helt övertygade om att jag inte kunde överlevt avkörningen.

Dom har redan ringt ambulans när jag sätter mig upp omtumlad  i diket

Lars har sett rökmolnet i sin spegel och vänt och nu anländer han och skriker ner till oss ta inte av henne hjälmen, då kvinnan svarar jag vet jag är sjuksköterska.

Efter att dom kontrollerat mig så får jag tillåtelse att ta av mig hjälmen och då utbrister kvinnan -Men,men du är ju en flicka och ropar bakåt till sin man som sitter i bilen och har telefon kontakt med ambulansen  -Det är en flicka 🙂

Den barska rösten har nu blivit moderlig 😉

Jag ser snart min motorcykel som nu bara är skrot kvar av.

Som jag hade putsat varenda del av den och glatt mig åt min nya fina alldeles egna motorcykel.

Just då fanns ingen insikt om vilken änglavakt jag haft utan bara sorgen över min motorcykel.

Säkerligen var jag i lite chock utan att vara medveten om det.

Ambulansen kom och jag ville inte med utan hem men efter lite övertalning så följde jag med.

Hjälmen kontrollerades noga av ambulansmannen och den var rejält repig.

På lassarettet när det tog bort mina kläder så hade jag grus o jord ända innanför underkläder, kinderna var lite röda av trycket från hjälmen när jag for genom diket men inga skador annars.

Läkaren sa som de andra änglavakt, och poliserna som sen kom och förhörde mig hade redan varit på olyckplatsen för att mäta upp bromsspår och de säger flera gånger att de kan inte förstå hur jag kunde klara mig utan skador efter en sådan våldsam avåkning.

Ännu idag kan jag ibland känna av panik känslan när jag åker på okända vägar och en skarp kurva dyker upp, men ändå så gillar jag att åka motorcykel…..det är väl den där skräckblandade tjusningen som lockar.

Fast numer så tar jag det betydligt lugnare…..oftast i alla fall 😉

Just nu står den i vinterdvala men som tur är så kan jag ju titta o lyssna lite på det här filmklippet när jag vill återuppleva lite gött ljud 🙂

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Published in: on 03 mars 2015 at 13:46  Kommentera  

**2015**

Jaha då har vi åter tagit steget in i ett nytt år med som vanligt förhoppningar om att detta året skall bli just det med stort L som i lycka ,stort H som i hälsa, stort K som kärlek..nja K kan jag hoppa och satsar på god hälsa för mig o mina djur samt lycka då det ordet nog kan innefatta många olika positiva bitar i livet 🙂

 

2014 har bjudit på både sorg, glädje,skratt o gråt samt vissa jobbiga personliga händelser som tyvärr fortfarande är med som bagage nu in i 2015 men förhoppningsvis kanske jag kan bli av med en del av det bagaget med lite hjälp 🙂

 

Julen avlöpte under lugna former och jag fick rycka in som tomte åt mammas granne.

Ja mina skådespelar talanger som Tomte är verkligen inget att hänga i julgranen.

Men 3åringen tittade storögt på mig och i hennes värld var det verkligen tomten som var på besök och det var ju ändamålet.

 

Nyår som alltid innebär ett planerande för djuren då man inte vill att de ska få dåliga upplevelser.

Dagen innan nyårs afton fick jag ett meddelande från Maria då hon fått en snille ide som bestod i att om jag friserade lite på Darmah så skulle hon laga nyårs mat och bjuda på 🙂

 

Detta kunde jag ju inte tacka nej till.

Och vilken lyckad dag det blev 🙂

 

Både jag o hundarna var så trötta efter att vi vinkat av det glada gänget på kvällen.

Så när fyrverkerierna bröt ut för fullt vid 12 tiden så var det ingen av oss som ens orkade lyfta huvudet från kudden 😉

Detta Maria tycker jag vi gör om fler gånger 🙂

 

Gänget samlade:

Lars,Zoja,Maria,Ofelia,Lennart,Darmah,Zookie,Stig,Dalton och jag Helen 🙂

DSC_0002

 

I mellan dagarna han jag även få trevligt besök av andra fina vänner.

Johanna med Vito o Alice samt Irja med Zorro han även komma hit o förgylla min dag 🙂

Johanna med Vito på bilden.

DSC_0006

 

 

Zorro,Ofelia,Irja,Zookie o Zoja på bilden.

DSC_0004

 

Vädret har hunnit bjuda på allt från regn o storm till minus 17 grader,

Ja det är verkligen upp o ner vända vädret numer.

I slutet av December fick jag ett ledsamt telefonsamtal med besked om att en vän som jag lärt känna genom hundvärlden tyvärr somnat in efter lång tids kämpande mot sjukdom.

Jag kommer sakna våra givande hundsamtal ♥ 

Och det var Anna som lärde mig grunderna i att frisera mina Riesen snyggt inför utställning 🙂

Här en bild på en fantastisk hane som Anna haft och som finns bakåt i stamtavlan på mina hundar.

En hane som inte bara gick strålande i utställnings ringen utan även var uppflyttad till högre klass i bruks.

Mikko hade även en GK L- test som genomfördes -96 där slut resultatet hamnade på 209 p med +2 på nerver och dådkraft, samt skottfast.

DSC_0001

 

Och med tanke på hur livet ibland tar dessa oväntade vägar så vill jag med detta filmklipp sända en tanke till både mig själv o andra som haft det svårt under förra året på olika sätt ♥

Medan solen snabbt sjunker här i horisonten och kylan smyger sig på så att vattenpölarna nu täcks av en ishinna så önskar jag er alla en riktigt god fortsättning på det nya året 🙂

 

Kram♥

 

 

 

 

Published in: on 03 januari 2015 at 16:26  Kommentera  

I väntan på…

 Ja med tanke på att vi snart kliver in i December så kanske man kan tro att det är Tomten jag väntar på men icke.

 Här väntar vi på att Vintern skall komma då årstiderna numer verkligen är upp o ner.

Denna höst/vinter har varit rent bedrövligt och orken är verkligen inte på topp.

 Droppen brukar vara när man får höra från folk  när man beklagar sig… 

”Finns inget dåligt väder utan bara dåliga kläder” jag hör då aldrig nån komma med den komentaren när sommaren visar sig från sin hetaste sida eller när vintern slår till med iskyla.

Nu har jag ju inte bara mig själv att tänka på utan även djuren och för hästarnas hälsa har denna regniga, leriga o fuktiga tid varit riktigt illa.

Och detta är inte den värsta delen av gården.

DSC_0008

Ja hästarna börjar också tappa glädjen av detta väder.

Dagarna avlöser varandra och allt går på rullande schema här hemma med djuren.

 

Igår var det åter dags för mig att fylla år…ja ibland känns det som om tiden eller i alla fall födelsedagar har en förmåga att komma  väldigt snabbt.

Närmsta sörjande var här och jag fick ett par fårskinns tofflor som jag önskat mig.

Här går sockor och tofflor åt som smör i sol.

Golvet är isande kallt så det är ett måste att ha varmt på fötterna,nästan så man vill ha vantar o mössa på sig inne med emellanåt 😉

 

 

Under hösten har Zookie varit på några utställningar.

Sista utställningen var på Lindesbergs BK där Zookie även blev BIS 4 🙂

Utställning Lindesberg 021

Zoja & Dalton har fått sina pälsar nedklippta då dom inte kommer ställas något förrän tills sommaren igen.

Zookie kanske får åka på nån inofficiell så att vi kommer ut nått under vinter halvåret och får se och umgås lite med folk.

Numer när man mest sitter hemma så blir tv:n enda sällskapet och jag har nyss avverkat en av mina favorit serier..McLeod’s Daughters.

Man måste få drömma sig bort lite ibland för det är nog bara på film snygga, trevliga singel killar dyker upp titt som tätt 😉

Och tills vintern kommer hit får jag drömma mig bort med lite bilder från förra vintern.

DSC_0107

 

Längtar så tills jag kan ta en ridtur utöver fälten här hemma med hundarna som sällskap.

 

 

 

 

 

Published in: on 29 november 2014 at 16:28  Kommentera  

November

Denna gång blir det en lite annorlunda blogg.

När jag var ung skrev jag väldigt mycket när tankar o känslor bubblade över.

Så denna gång valde jag att istället för att fatta pennan använda mig av datorn 🙂

Dörren!

Att öppna dörren och följa vägen som inte går att vända om på kan locka.

Långt tillbaka så var dörren stängd och låst och ingen nyckel fanns så ingen kunde komma in men man kom inte heller ut.

Med tiden låstes dörren upp sig och steget ut kunde tas men också även in.

Med dörren på vid gavel så lös solen o månens strålar in.

Vinden talade med tysta ord om vilken årstid vi befann oss i.

Atmosfärens lukter berättade vad för väder det var utanför innan ögononen öppnades och såg.

Tiden passerade och plötsligt en dag inser dörren att den håller på att kärva igen och får svårare o svårare att öppna sig.

Ensamma kalla vindar blåser in och tvingar dörren att hålla sig stängd för att kunna behålla lite av värmen o livet.

Var dag öppnar dörren sig lite på glänt, blickar ut i kall tomhet i hopp om att möta en svag vind av värme o liv.

Men tillslut stänger dörren sig helt och värmen av livets minnen av steg där innanför börjar sakta sina bort.

Tillslut rostar gångjärnen sönder och träet spricker och faller samman.

Medan tystnaden ligger tät o ödslig där bakom dörren fortsätter månen o solen utanför att turas om med att ha sin plats högt där uppe på himlen dit ingen når.

Solen o Månens strålar smeker ömt dörrens yttre men där bakom har stegen tystnat och minnet av att kunna öppnas glömt.

Tiden är förbi.

Men en ny dag kommer och förhoppningsvis en ny dörr sätts in.

Nya minnen, nya steg kommer höras, solen och månens ljus släpps åter in.

Men den gamla dörren är borta och med den de gamla stegen och minnena.

 

Allt har sin tid o plats och inget varar för evigt ♥

DSC_0003

 

Avslutar med lite bilder 🙂

DSC_0007

 

DSC_0008 (2)DSC_0027DSC_0001

 

 

 

 

 

 

Published in: on 03 november 2014 at 21:01  Kommentera  

Äntligen!

 

Tänk att det ska vara så svårt att uppdatera regelbundet här i bloggen.

Inser nu när jag tänkte skriva och berätta om att Zookie äntligen genomfört sitt MH så inser jag att det  hänt ännu mera

Midsommar har passerat och även i år så tillbringade jag den på campingen där min mamma och hennes man Lasse vistas.

Att tro att det ska dyka upp någon trevlig snygg singel kille som skulle bjuda upp på dansen…..ja det fick överlåtas till midsommar nattens drömmar.

 

Jag och Lena värmer upp inför midsommar dansen 🙂

DSC_0018

 

Drömmar ja 😉

Kanske skulle jag lagt 7 sorters blommor under kudden så hade kanske natten blivit mer rosa skimrande, men istället gav sig den måntaliga kvinnokrämpan sig till känna med smärtor från djupaste  helvete 😦

Efter att ha överdoserat på piller och lidit helvetes kval i flera timmar innan värken äntligen började så smått släppa….Ja då var alla tankar på nån jävla romantisk dröm om prinsen på vit springare ett minne långt bort.

 

MH ja..fast innan vi kommer dit så måste jag berätta att vi hunnit med att vara på utställning också.

Den traditionella Rasspecialen i Vårgårda anordnades för sista gången,och självklart var jag där med mina skägg.

DSC_0004

Dagen kunde inte börja bättre  Dalton blev BIR och lille Zookie blev bästa tik och därmed BIM, medan Zoja knep andra placeringen i tik klassen.

 

Dalton

DSC_0017

Zookie 🙂

DSC_0008

 

Dagen fortsatte på traditionsenligt vis.

På vägen hemåt tog vi en avstickare till Skövde för att umgås och grilla med Lennart o Maria 🙂

DSC_0033

Zookie och jag har också hunnit tävla i Rallylydnad igen så nu har vi fått titeln RLD N = 3 GK resultat.

När vi var på rallylydnaden satt jag och väntade på att klassen vi skulle tävla i skulle starta.

En tjej kommer med sina hundar och ställer upp sin bur bredvid där jag sitter och stoppar in sina hundar.

 Jag kommer på mig själv att reflektera över hennes utseende, men rättar snabbt mig själv att inte döma andra efter ytterligheter.

Hon frågar om jag har lust att hålla koll på tygburen där hennes hundar sitter i under tiden hon skyndar sig på toaletten. Då hundarna kunde börja riva och försöka ta sig ut ur buren.

Jag inser att banvandringen kan starta när som helst men nog hinner jag vänta tills hon varit på toa.

Jag ser henne försvinna in på toan och håller också koll på när hon kommer ut igen.

Efter en kort stund kommer hon ut från toan vilket gör att jag andas ut 🙂

Döm min förvåning när hon inte promenerar med raska steg tillbaka till mig och sina hundar utan försvinner bortåt och börjar snacka med folk hon tydligen känner.

Mina första fördömande tankar jag hade haft om henne börjar tydligt leta sig tillbaka i minnet mitt 😦

Jag börjar slitas mellan ansvars känsla och irritation.

Försöker fånga hennes blick men inte en enda slänger hon åt sina hundar och mig.

Nu ropar domaren att det ska bli banvandring och vad ser jag då…jo att fågel skrämman (ja nu har alla mina vuxna sansade tankar farit o flugit all värdens väg) hur hon sällar sig till klungan som ska gå banvandring.

Jag reser mig upp och skyndar ner mot planen och ansluter till gruppen, ödlan slänger en blick på mig och låtsas sen inte om att jag finns.

Under banvandringen hade jag inte tankarna riktigt där jag borde utan funderade mest på om jag skulle konfrontera henne eller helt enkel sätta krokben för henne och trycka en kon över huvudet på henne riktigt hårt så jag slapp se hennes tryne.

Långsint jag..åh ni skulle bara veta 🙂

 

Zookie ♥

DSC_0009

Sådär ja tillbaka till MH 🙂

Äntligen säger jag så blev det av efter att Zookie haft löp som satt käppar i hjulet förra året.

Regnet hängde i luften och självklart så började det regna rejält o blåsa när vi skulle ut på banan.

Jag viste inte alls vad jag kunde vänta mig av Zookie…att hon är en väldigt cool tjej det visste jag.

Och viss oro eller ganska mycket fanns hos mig då Zookie har en enorm jaktlust och kan vid minsta doft eller syn på vilt dra iväg som en avlöning.

Men när jag såg hennes engagemang i leken med testledaren så började jag andas ut lite.

Men döm min förvåning när vi kom till jakten…hon som brukar gå igång direkt även på trasor som dras på backen…

Zookie följde trasan med blicken och gjorde sen ett halv hjärtat försök att springa efter, hon stannade mitt i banan för att sen spåra sig sicksack tillbaka i det upptrampande spåret som blivit av att man spänt fast snöret till haren flera gg under dagen.

Andra chansen stod Zookie o vädrade åt höger i luften istället och var inte speciellt intresserad i trasan som for iväg….svaret fick jag sen,det var kor precis bredvid där vi stod och vinden låg på därifrån.

Så vad är en blöt skitig trasa mot en stor mör nötstek 🙂

Resten av banan skötte hon ypperligt och jag kan inte annat än att vara super nöjd och stolt över min otroligt goa och stabila tjej 🙂

Snart så är det dags för kanske årets bästa vecka..Riesenlägret 🙂

Så här räknar vi nu ner dagarna tills vi drar mot de djupa skogarna i Dalarna 🙂

Och i år är ordningen återställd då Maria är med igen efter att hon förra året var på andra äventyr när lägret gick av stapeln.

D12

DSC_0458

DSC_0004

 

 

 

 

Published in: on 02 juli 2014 at 19:35  Kommentera  

SOL

 Efter veckor av regnande så kom äntligen värmen och solen 🙂

Även om det just nu rullar in tunga regnmoln.

Men nu har jag boostat upp med solenergi så nu klarar jag av lite regn några dagar.

DSC_0003

Kommer bli en hel del bilder denna gång i bloggen.

Först ut är Johanna & Vito som varit på agility tävling.

3 klasser startade dom i under dagen och det var så härligt att få se deras glädje och samarbete på planen 🙂

DSC_0093 DSC_0009 DSC_0126

Flera hundar har varit ute och visat framtassarna.

Zorro har tävlat i lägreklass sök och fick ett GK resultat, strålande gjort  🙂

Min egen lilla Zookie har fått debutera i rallylydnad där vi körde dubbla klasser samma dag och lyckades att bli GK i båda.

https://www.youtube.com/watch?v=am-n5PPQQ5g&list=UUnZpZEYILfrO-KA4ovgLttw

I fredags var jag ute och svängde min lurviga ihop med Johanna och det blev en riktigt trevlig kväll med mycket dans.

Färden upp på stan var på en cykel.

Kommer inte ens ihåg när jag satt senast bak på en cykel och det var verkligen med lite skräckblandad förtjusning vi for fram  🙂

Nästan lite MC känsla då min egen motorcykel inte ännu kommit ur garaget och fått bromsarna fixade.

Det får nog bli prio ett snart så jag kan bjuda tillbaka på en skjuts till Johanna 🙂

cykeltur

 

 

 

 

Published in: on 18 maj 2014 at 20:43  Kommentera  

*4 År*

4år idag sen D kullen föddes och där fanns min Dalton ♥

 

……ja då ska han skjutas ,ja då ska han skjutas på en skottkärra fram 🙂

DSC_0018

 

Igår den 11 April firade Akzo & Ixi sin 11 års dag.

Och älskade Zelda som tyvärr inte finns med oss här på jorden håller nog ett vakande öga över oss ♥

 

Våren är här även om det fortfarande kan bjudas på April väder,solsken och värme ena dagen, snö storm den andra och regn o blåst den tredje.

Jag föredrar utan nån tvekan det förstnämnda 😉

Ett säkert Vår tecken förutom hästarna som fäller kopiöst med päls nu är Sädesärlan ankomst.

DSC_0024

I dag kommer brorsan hem från sin vistelse med familjen i Thailand.

1½ månad har de varit där.

Blir nog jobbigt för dom att vända på dygnet igen.

Eftersom därnere är tids skillnaden så stor så när vi har dag har dom natt.

Men nu har vi Påsk ledigheten att se fram emot.

Hoppas på strålande sol hela Påsken 🙂

Men när regnet piskar mot rutan oavbrutet i flera dagar ja då kan man passa på att ha lite skoj med kameran inomhus.

Det är mer tur än skicklighet att vissa bilder blev bra.

Att sätta kameran på självtagning och där sen hinna få till en trevlig modell position inklusive hunden ja då kan jag säga att det var inte lätt 😉

Puss på dig Zoja ♥

DSC_0014

Idag avslutar vi bloggen med bilder på Zorro som varit hit och blivit friserad.

Och han blev så snygg 🙂

DSC_0026DSC_0012

 

 

 

 

Published in: on 12 april 2014 at 08:54  Kommentera